Inatt vaknade jag upp och hade riktigt ont i magen, för en millisekund tänkte jag en miljon olika tankar "Nu är det dags" "Måste väcka Tobbe" "Detta händer inte" "Drömmer jag" "Snart får vi träffa bebis" "Nej, du kommer alldeles för tidigt".... Men sen vaknade jag till ordentligt och kände efter. Självklart var det inte alls dags, utan bara min dumma hårda mage som krånglar. Så jag gick på toa men fick gå och lägga mig med magknip igen. Men imorse efter toabesök (ursäkta informationen) så känns allt bättre och det känns inte längre som att bebis ska komma ut. Så nu är allt som vanligt igen. Och bebis sparkar och bökar på som alltid. ♥