RUL Vecka 18 (17+5)
Idag var vi alltså på rutinultraljudet och vår bebis mådde prima! Hjärtat slog och man kunde se att alla organ fanns på plats där dom skulle. Ryggraden var hel och lillhjärnan syntes också.
Dock ville den lille absolut inte sära på benen så vi vet fortfarande inte om det är en med snopp eller en med snippa som bor där inne. Så vi får väl fortsätta vara nyfikna ett tag till. Eller boka in ett UL privat hos Åsa om nyfikenheten blir för stor.
Men huvudsaken är att vår lille mår bra! Det var så fantastiskt roligt att se den sprattla och leva rövare där inne i min mage utan att jag kände det.
Som vi trott blev vi dock flyttade 6 dagar tillbaka vilket gör att jag istället är i vecka 17+5 idag. Alltså vecka 18. Men det var jag ju beredd på. Så vårt nya bf är den 22 november. Vi lägtar sååå mycket! ♥
Här kommer en bild på vår snygging!
RUL Vecka 19 (18+4)
Idag är det äntligen dags för rutinultraljudet! Som vi har längtat. Känner mig både spänd och nervös och faktiskt lite orolig. Men jag tror och hoppas att allt är bra med den lille där inne. Vi hoppas att vi kommer få veta om det är en liten son eller en liten dotter vi väntar. Så till dig där inne: Sära på benen!
Vi har tid kl 08.40 så min sambo kommer och hämtar mig om ungefär en halvtimme. Nu börjar det verkligen pirra i magen!
Skriver senare hur det gick.
Hej så länge!
Skriver senare hur det gick.
Hej så länge!
Bubbel
Glömde skriva i det tidigare inlägget att jag imorse kände att det "bubblade" till i magen, ungefär som när magen kurrar fast det kändes inte riktigt likadant. Och det kom inget knorrande ljud efteråt. Funderar om det var bebis jag kände? Kanske försökte h*n be mig att sluta vara orolig. Och kanske var det därför vi fick höra en liten "puff" när vi lyssnade på hjärtljudet. Typ som ett litet "Tjena morsan, jag har det bra här inne". ♥
Oro som vändes till lycka
Igår kväll fick jag en ganska stor brun flytning och blev självklart väldigt orolig. Med ett missfall i bagaget kan jag inte annat än blir rädd att allt inte står rätt till med bebisen i magen när jag upptäcker något sådant. Så det var med en klump i magen som jag gick och la mig igår.
Imorse vaknade jag och sprang på toan direkt, vågade knappt titta på pappret av rädsla att få se ännu en flytning. Men det fanns inga spår av något sådant så jag kunde pusta ut en aning. Jag ringde dock till min barnmorska och berättade som det var och hon fixade så att jag fick komma in idag kl 12.00.
Väl där fick jag lägga mig på britsen och hon gjorde sig redo för att lyssna på hjärtljudet. Hon påminde mig om att det ibland kan vara svårt att hitta något hjärtljud innan vecka 20 men att hon skulle göra ett försök. Och det gick hur bra som helst, hon hittade rätt direkt och vi fick höra lillbebbens hjärta som slog i 145. Och medans hon lyssnade kom det en liten "puff" som min barnmorska förklarade var en spark från vår lilla stjärna.
Så den flytning jag fick var helt ofarlig, mest troligt har jag känsliga slemhinnor.
Och det viktigaste av allt, nu vet vi att vårt kärleksbarn har det bra där inne! ♥
Imorse vaknade jag och sprang på toan direkt, vågade knappt titta på pappret av rädsla att få se ännu en flytning. Men det fanns inga spår av något sådant så jag kunde pusta ut en aning. Jag ringde dock till min barnmorska och berättade som det var och hon fixade så att jag fick komma in idag kl 12.00.
Väl där fick jag lägga mig på britsen och hon gjorde sig redo för att lyssna på hjärtljudet. Hon påminde mig om att det ibland kan vara svårt att hitta något hjärtljud innan vecka 20 men att hon skulle göra ett försök. Och det gick hur bra som helst, hon hittade rätt direkt och vi fick höra lillbebbens hjärta som slog i 145. Och medans hon lyssnade kom det en liten "puff" som min barnmorska förklarade var en spark från vår lilla stjärna.
Så den flytning jag fick var helt ofarlig, mest troligt har jag känsliga slemhinnor.
Och det viktigaste av allt, nu vet vi att vårt kärleksbarn har det bra där inne! ♥
Blodtryck och blodvärde var bra
Var ju hos min BM igår och alla värden var bra. Så nu är det bara blicka framåt och hoppas att flimmerattacken bara var en engångs förteelse. Så nu ställer vi in siktet på RULet istället. Men det är tre långa veckor tills dess... Vet inte hur jag ska överleva denna långa väntan! Vill ju se min bebis igen. ♥
Besök hos BM
Ska snart iväg och träffa min BM, hon ville att jag skulle komma in och kolla blodtrycket igen och så ta blodprov och se så att inte blodvärdet har dykt, vilket kan va en anledning till min flimmerattack tydligen. Men det är inte så troligt, eftersom vi tog bodvärdet för ungefär två veckor sen och att det skulle dyka så fort lär ju inte riktigt va möjligt. Men vi får väl se. Alltid lika kul att träffa henne i alla fall, för varje möte blir det mer och mer "på riktigt" att jag faktiskt är gravid! Gissar att det blir ännu mer påtagligt när man får börja känna bebisen röra på sig, men det lär väl dröja nån vecka eller så.
Att berätta för alla
Jag har nu gått in i vecka 16, tiden har gått så fort! Men vi har ännu inte berättat för alla om vår graviditet. Min sambo frågar ofta när vi kan berätta det för hela världen men jag säger jämt "snart". Vet inte varför jag inte vill berätta det för alla ännu, men det känns som att jag vill vänta tills vi gjort RULet och fått se att allt är bra med den lille :) Efter det kan det mycket väl hända att vi lägger upp en UL-bild på facebook så att alla får veta vår "hemlighet".
Bättre
Idag mår jag bättre men igår efter flimmerincidenten fick jag en huvudvärk som höll i sig rätt länge. Har därför sovit dåligt inatt så jag kommer stanna hemma från jobbet även idag. Vill verkligen inte riskera att det kommer tillbaka. Så idag blir det en dag i lugnets tecken. Ska se lite TV nu och hoppas på att bli lite trött så att jag får sova mer sen.
Flimmer för ögonen
Idag när jag var påväg med bussen till jobbet började det att flimmra för ögonen och sen försvann synen på vissa ställen i synfältet. Visste inte vad jag skulle ta mig till men satt kvar på bussen och steg av vid jobbet. Satte mig ner i en busskur och ringde till min sambo. Han kom och hämta mig och jag ringde till min vårdcentral och fick en tid så att jag fick komma dit direkt. Kände mig alldeles svag och skakig men blev bättre allt eftersom. Fick träffa min barnmorska som kollade mitt blodtryck som var som det brukar, lite högt men inte så högt att det behöver göras något åt det. Sen pratade vi en del och hon sa att det jag just upplevt tyvärr är rätt vanligt i graviditeten när man är trött och stressad. Hon sa att jag skulle lära mig att lyssna mer på kroppen och vila då jag behöver det.
Så jag stannar hemma från jobbet idag och tänker bara ligga inne och passa på att vila hela dagen. Ska inte röra ett finger. Min BM lyssnade också efter hjärtljuden på den lille men vi hittade det inte så att vi kunde lyssna på det men hennes lilla manick visade utslag på hjärtljud runt 150 så den lille mår bra där inne. Fick också tid för rutinultraljudet, det blir den 20/6 kl 08.40.
Så jag stannar hemma från jobbet idag och tänker bara ligga inne och passa på att vila hela dagen. Ska inte röra ett finger. Min BM lyssnade också efter hjärtljuden på den lille men vi hittade det inte så att vi kunde lyssna på det men hennes lilla manick visade utslag på hjärtljud runt 150 så den lille mår bra där inne. Fick också tid för rutinultraljudet, det blir den 20/6 kl 08.40.
Så nu hoppas jag att jag inte ska på flimmer för ögonen igen, det var nog bland det värsta jag varit med om. Men nu ska jag som sagt vila och hoppas på att slippa fler bekymmer framöver. Det viktigaste var i alla fall att den lille mår bra, för då mår jag bra!
Vecka 15 (14+2)
Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här i bloggen, men jag har inte så mycket att skriva om. Det händer inte så mycket alls faktiskt, det är en månad kvar tills RULet och tills dess är det ju liksom bara att vänta. Mår hur bra som helst förutom tröttheten som kommer som ett brev på posten varje eftermiddag. Men annars är allt prima.
Vecka 14 (13+0)
Från graviditetskalendern på 1177.se
Flera roliga besked
Idag har jag varit hos en läkare på min vårdcentral för att kolla mitt blodtryck som har varit lite högt de senast gångerna jag varit hos min BM. Men idag var det toppenbra, så det var inget att oroa sig för. Jag gjorde även en glukosbelastning igår eftersom jag har diabets på båda sidorna av familjen. Det testet visade också toppenresultat så det verkar inte vara någon fara att jag ska utveckla graviditetsdiabetes heller. Så egentligen kan man väl säga att jag är kärnfrisk!
Dessutom så sa läkaren idag att dom har skrivit att jag är i vecka 12+3, inte 11+3 som jag trott. Så då är jag helt plötsligt i vecka 13 istället för vecka 12. Så det tackar vi för. Lär ju däremot ändå bli tillbakaflyttad på RULet i vecka 18 har jag en känsla av. Men tills vidare räknar jag som min BM, alltså att jag är i vecka 12+3 idag. Det ger ju ett nytt BF den 16 november ♥
Dessutom så sa läkaren idag att dom har skrivit att jag är i vecka 12+3, inte 11+3 som jag trott. Så då är jag helt plötsligt i vecka 13 istället för vecka 12. Så det tackar vi för. Lär ju däremot ändå bli tillbakaflyttad på RULet i vecka 18 har jag en känsla av. Men tills vidare räknar jag som min BM, alltså att jag är i vecka 12+3 idag. Det ger ju ett nytt BF den 16 november ♥
Vecka 12 (11+1)
Idag går vi in i den "magiska" veckan 12. Det känns verkligen som en milstople för oss som ju fått ett missfall innan. Förstår såklart att det alltid finns risk för missfall och komplikationer men dom säger ju att risken sjunker drastiskt efter vecka 12. Så det känns som att allt kommer gå vägen denna gång.
Nu vet i alla fall våra föräldrar och flera av våra vänner. Min sambo frågar ofta när vi kan berätta det för resten av världen och jag säger att vi får vänta några veckor till i alla fall. Men han vill så gärna berätta för alla, han verkar så himla glad och stolt över att få bli pappa. Så det känns ju kul. Men jag skulle nog vilja se vår lilla bebis en till gång innan jag känner mig helt säker på att den mår bra och att det är "lugnt" att skriva det på facebook tillexempel. Så jag vet inte om vi ska vänta tills RULet i vecka 18 eller boka in ett privat om några veckor.
Nu vet i alla fall våra föräldrar och flera av våra vänner. Min sambo frågar ofta när vi kan berätta det för resten av världen och jag säger att vi får vänta några veckor till i alla fall. Men han vill så gärna berätta för alla, han verkar så himla glad och stolt över att få bli pappa. Så det känns ju kul. Men jag skulle nog vilja se vår lilla bebis en till gång innan jag känner mig helt säker på att den mår bra och att det är "lugnt" att skriva det på facebook tillexempel. Så jag vet inte om vi ska vänta tills RULet i vecka 18 eller boka in ett privat om några veckor.
Tankar kring namn
Min sambo är övertygad om att det bakas en liten kille i min ugn just nu. Själv är jag inte lika säker så det ska bli spännande att se om han har rätt. Killnamn har vi ju reda klart, det blir en Vincent eller en Milton. Tjejnamn har vi inte haft något som vi egentligen känt varit rätt förrän nu. Blir det en tjej som blir det nog en liten Lily :)
Så vem du än är, Vincent, Milton eller Lily så är du mer än välkommen till oss i höst! Vi längtar efter dig! ♥
Vecka 11 (10+1)
Idag (klockan är efter midnatt så jag tänker att det är söndag nu) så är vi på dag 10+1 alltså i vecka 11! Nu har några av våra närmaste fått reda på att vi är gravida igen. Vi har bara mötts av glada miner och alla är så lyckliga för vår skull. "Ni kommer bli fantastiska föräldrar" "Ni kommer få så söta barn" är några av de kommentarer vi hört flera gånger de senaste dagarna. Så det känns kul att folk känner så.
Själv känner jag mig inte alls speciellt gravid. Kanske känner jag mig lite lättirriterad och känslosam men vet inte om det har med graviditeten att göra. Så jag mår faktiskt oförskämt bra.
Ikväll har vi varit på fest, jag "fakade" och drack låtsasgroggar och alkoholfri cider. Funkade fint. Men i slutet av kvällen kom samtal om graviditeter och folk som skaffar barn upp och då frågade en kille min sambo om inte han vill ha barn? "Självklart" svarade han. Och ja, då berättade han att han redan ska bli pappa. Så då fick några av våra vänner veta och lyckan var stor. Det blev en massa kramar och lyckoöönskningar, och jag kände mig såklart lite fjantig som ju skålat med låtsasdricka hela kvällen. Men det var ingen som verkade tycka att det var konstigt.
Själv känner jag mig inte alls speciellt gravid. Kanske känner jag mig lite lättirriterad och känslosam men vet inte om det har med graviditeten att göra. Så jag mår faktiskt oförskämt bra.
Ikväll har vi varit på fest, jag "fakade" och drack låtsasgroggar och alkoholfri cider. Funkade fint. Men i slutet av kvällen kom samtal om graviditeter och folk som skaffar barn upp och då frågade en kille min sambo om inte han vill ha barn? "Självklart" svarade han. Och ja, då berättade han att han redan ska bli pappa. Så då fick några av våra vänner veta och lyckan var stor. Det blev en massa kramar och lyckoöönskningar, och jag kände mig såklart lite fjantig som ju skålat med låtsasdricka hela kvällen. Men det var ingen som verkade tycka att det var konstigt.
När det vankades utgång följde jag ut ett tag men kände sedan att jag inte alls tyckte det var speciellt roligt. Så jag tog en taxi hem och nu sitter jag här i soffan och bloggar. Min sambo kommer nog hem om ett tag, antagligen full som ett ägg. Men det unnar jag honom. Jag tycker han ska passa på nu innan vårt lilla kärleksbarn kommer. För då blir det myskvällar med familjen för hela slanten! ♥
Vecka 10 (9+6)
Nu har den värsta chocken lagt sig och jag börjar så smått inse att - jag är gravid igen! Fortfarande inga symptom dock men det ska jag väl tacka för. Men visst känns det konstigt att den lille bott inom mig i snart 10 veckor utan att ha pockat på min uppmärksamhet. Men det kanske betyder att vi får en lugn och snäll bebis? Man kan ju hoppas!
Snart är det i alla fall helg och den kommer gå i lugnets tecken. Jobbar idag men är sedan ledig i fyra dagar. Jag har däremot åkt på världens förkylning så jag måste försöka vila ikväll så jag inte är sjuk hela helgen. Vore ju sjukt tråkigt.
Hur går det för er andra som läser? Jag vet ju att i alla fall några av er försöker bli gravida.
En lite bättre bild på vårt hjärta <3
Kärlek
Ett litet kärleksbarn
Det är det vi fick se på vårt VUL. En liten, liten bebis med ett hjärta som slog. Den var 2,9 cm lång och jag är därför i vecka 9+5 ungefär. Jag är helt uppe i ett lyckorus just nu så jag får skriva mer när jag landat lite. Men om allt vill sig väl denna gång så kommer vårt kärleksbarn i november. Vårt efterlängtade lilla barn. ♥
